 | Navigation | |
| Nyaste artiklar | |
| Senaste debatter | |
| Radio | |
|
| >> LadyM skriver dagbok | |
|
Hur går det till att fiktionalisera en roman med självbiografiska inslag? Det är något LadyM tampas med, veckans dagboksförfattare...
Måndag 28 april 2008
Så var det dags för mej då..lite pirrigt är det trots att jag annars dagligen bloggar om det mesta.
Men nu ska det bara handla om att skriva. För det gör jag. Jämt. I någon form.
Ett tag nu så har det varit mest i bloggform för att hålla språket flytande och ventilerna öppna. En och annan dikt/text har det också skrivits, men det viktigaste av allt är att jag kommit igång nu med boken.
Min debutroman. Arbetstiteln är Andetag och det kommer den få heta tills den är alldeles klar. Men jag har inte satt någon deadline. Jag blir alldeles för låst av det. Den blir klar när den är klar. Men det kommer bli en lång och tuff resa.
Boken är en skönlitterär bok med självbiografiska inslag. Just nu är det bara självbiografiska inslag men det är det som är själva stommen. Sen måste jag bygga på och utveckla saker som då får bli påhittade.
Samtidigt som detta är en bok som måste skrivas så är jag väldigt rädd. Rädd för orden. Rädd för det som händer i boken trots att jag redan upplevt det en gång. Rädd för att sätta igång någonting samtidigt som det är det jag vill göra.
Jag använder mej av programmet Writer´s café när jag jobbar med Andetag. Ett toppenbra program som hjälper till att strukturera upp arbetet. Jag hade stått ganska handfallen utan det. Jag har dock inte lärt mej det helt och hållet så jag tar det lite sakta..en dag i taget..som med allt annat..och med de orden avslutar jag veckans första inlägg och ser fram emot att skriva här resten av veckan!
Hoppas ni vill följa med!
: : :
Flickan
Det är inte lätt att vara flickan med demonerna
Inte helt riskfritt att stå henne nära, ta henne till sig och krama henne för allt vad livet är värt
Hennes svartklädda skepnad smyger sig fram längs med altargången i det som kallas Livet
Blombuketten hon fick i sin hand när hon föddes håller på att vissna och hela tiden trampar hon på knastrande torkade blad som fallit efter vägen alltefter hon stilla vandrat genom världen
Det är inte lätt att vara flickan med den taggade ytan
Inte helt riskfritt att sträcka fram handen och klappa henne, smeka hennes kind och torka tårarna som rinner utmed hennes sårade hud
Hennes nutida skepnad är trasig och hon vacklar på gränsen till ramlar över stupet
Stenen av guld som hon fick när hon lärde sig att gå har blivit mindre ju fler steg hon lärde sig att ta och smulorna från stenen skymmer stigen hon går på
Det är inte lätt att vara flickan med den sargade själen
Inte helt riskfritt att försöka ta sig igenom muren, räta upp hennes kropp och långsamt försöka se henne i ögonen
Hennes sorgsna ögon förföljer, uppmanar och söker förtvivlat någon som ser alltet för vad det är
Gitarren hon fick när hon lärde sig sitt första ord har gistnat och spruckit lite i ena kanten och strängarna som en gång talade med henne har rostat sönder
Det är inte lätt att vara flickan med den leende munnen
Inte helt riskfritt att ta hennes glädje för givet, skratta med henne och sedan skoja igen om det som alldeles nyss var roligt
Hennes mjuka händer håller krampaktigt tag om det som hon tror ser ut att vara det säkra kortet bland alla de andra färgglada motiven
Boken hon fick när hon lärde sig läsa sin första mening har åldrats fort och alla sidor är gulblekta och tummade av sorg
Det är inte lätt att vara flickan med de starka benen
Inte helt riskfritt att springa ikapp med henne, utnyttja hennes styrka och sedan fälla henne mitt i vägen inför alla andra
Hennes luktsinne är starkt, hon har lärt sig Livets doftkoder utantill och läser dem ibland högt för sig själv när hon vet att ingen annans öron hör hennes läppars kraft
Kartan hon fick när hon fick sin första uppenbarelse av naturen har blivit skrynkligt och ena hörnet är borta för alltid
Det är inte lätt att vara flickan med den innerligaste önskan om evig kärlek
Inte helt riskfritt att sätta hennes hjärta i brand, glömma att slänga på mer ved för att sedan låta den falna helt och förbli död grå massa
Hennes vilja är den starkaste, hon föddes med den och har vårdat den väl, se bara på hur hennes ögon glöder i det svartaste mörkret någonsin
Livet hon fick att förvalta har blivit flerfärgat i gråa nyanser och solen glömde bort att skina när hon som bäst behövde den
: : :
Tisdag
Fick en del frågor om programmet Writer´s café.
Jag hittade faktiskt länken till det programmet här på skrivarkalendern och laddade ner den varianten som är gratis. Som med alla program så är det lite knepigt att lära sej alla funktioner, speciellt då också när det står på engelska men jag kände att jag verkligen behövde hjälp och då var det värt att lägga ner lite tid på att lära sej hur det fungerar. Det finns också hjälpavsnitt där man ser hur och vad man kan göra och det är verkligen guld värt!
Det jag gör just nu i programmet är att jag har gjort en karta med fem olika punkter, som i mitt projekt motsvarar olika åldrar och därefter lägger man till olika kort på en linje bakom en av punkterna där man skriver olika händelser (eller vad man nu vill skriva) och på så sätt får man en bra överblick och man ser vad man har missat.
Det är lätt att i efterhand flytta korten åt olika håll och jag har ändrat massor efterhand. Det är svårt att komma ihåg vad som hände vid vilken ålder och så vidare. På korten kan man också lägga till olika saker, som till exempel på vilken plats just den händelsen på kortet utspelar sej.
Nackdelen med att ha gratisversionen av programmet är att man till exempel inte får ha mer än fem punkter på en karta så jag får lösa det med att ha flera kartor vilket jag kan tycka blir för rörigt. Så småningom kommer jag jag välja att lägga pengar på det programmet men min ekonomi är just nu en aning ansträngd så det får vänta ett tag till.
Jag arbetar jag i kronologisk ordning just nu men om slutresultatet kommer bli så vet jag inte riktigt än. Det skulle vara intressant att blanda lite, kanske en text skriven i dagboksform i början på varje kapitel. Jag skulle vilja ha något som bröt av lite så det inte blir entonigt. Sen är jag rädd för att det ska bli svårt att hålla glöden i berättelsen vid liv. En otroligt svår balansgång. Allt jag vill är att berätta en historia men jag vill ju berätta den på ett intressant och berörande sätt.
Jag vet att jag berör mina läsare i mina dikter, men har jag den förmågan i längre format?
: : :
onsdag - valborgsmässoafton
Något som jag är väldigt fascinerad över och som jag tycker är fruktansvärt svårt är dialoger. Att skriva dom, utforma dom och vara drivande i språket. Jag tycker inte att jag får till det. Och jag använder det sällan. Mina noveller som jag skrivit innehållet nästan bara omskrivningar av samtal/händelser och det har fungerat utmärkt. Jag har fått bra betyg/kritik och det verkar vara en skrivarform som passar mej utmärkt.
Men håller det i en roman? Nu kan man ju visserligen försöka få till i alla fall några dialoger, men överlag så har jag tänkt göra som jag brukar när jag skriver.
Eller är det bara jag som låser mej? Det kanske bara är jag som tycker att det låter platt men att det i själva verket faktiskt fungerar. Det är så svårt att veta. Jag antar att det bästa sättet är att prova skriva på båda sätten, kanske ett kapitel och be någon läsa för att se vad som är bäst. Och så får jag hoppas på att det som låter bäst är det som jag också har lättast för att skriva.
Det är redan onsdag och jag har inte jobbat så mycket som jag hade tänkt denna vecka. Andra saker har stått på schemat och det tar på krafterna. Jag är ju trots allt sjukskriven av en anledning men det är viktigt att göra saker man tycker om trots att det kan svida lite efteråt. Och i huvudet vilar jag aldrig från boken. Jag tänker ständigt på situationer, miljöbeskrivningar och upplägg. Vad som ska vara vart. Sen gäller det att komma ihåg allt man tänker på så man inte missar en massa.
Men nu ska jag vila från yttre intryck ett tag och fokusera inåt. Ladda batterierna. Skriva. Leva bland orden. Jag hade tänkt att kanske, kanske publiciera en text från boken innan veckan är slut men då måste jag sätta lite fart..men jag lovar inget. Vi får se.
Nu ska jag vila mej igenom valborg och så hoppas jag att ni får en riktigt trevlig kväll!
: : :
Torsdag
Idag har jag ägnat större delen av dagen till att publicera dikter i olika poesiforum. Och när jag jag letade nya sidor idag så hittade jag sidor från Norge och Danmark och då tänkte jag att det måste jag prova! Att publicera texter i våra grannländer. Så jag gjorde det och jag har redan fått bra respons från Norge. Det är jättekul! Det danska forumet är inte igång än, det verkar vara lite segt men förhoppningsvis kan jag lägga upp något där imorgon. Lite knepigt är det dock att förstå allt, men norskan är ju lättare än danskan så vi får väl se hur det går..
Imorgon har jag tänkt fortsätta med boken. Vågar inte säga hur länge, hur mycket eller hur stort men jag ska i alla fall göra lite. Öppna programmet och fundera. Bygga på. Tänka fram händelser. Men innan jag gör det ska jag städa. Jag har så svårt att fokusera om det är stökigt hemma, jag får ingen ro i kroppen. Det är så skönt att sjunka ner i soffan med en tekopp när man har nyskurade golv. Då orkar man rensa mer inuti på djupet också.
Men nu väntar ett par avsnitt av Big Love, vi har hyrt hela första säsongen så ikväll är det premiär och sen blir det sängen.
Tänkte att ni skulle få läsa den allra senaste dikten jag skrivit:
Fulhetens vackra bojor
Jag förbannar min fulhet
Mitt hårdmjuka skal
Av vilsenhet, ondska, lättja
Det andra ser är inte vad de får
Bara som de själv tror att de får behålla
Men det är lögnen, sveket, istiden
Om jag skulle säga ja
Skulle det innebära ett liv i fångenskap
Jag skulle vara besatt, kall, övermäktig
Jag förbannar min fulhet
Min innersta fruktan
Av visdom, eftertanke, livstid
Det som en gång var mitt ansikte
Var bara något de trodde sig se
Men det är reflexer, önsketänkande, maktstrid
Om jag skulle hålla med
Skulle det innebära total förnedring
Jag skulle vara såld, ond, högrest
Trevlig kväll 
: : :
Fredag
Jag har så svårt med namn på karaktärerna i boken. Eftersom den i allra högsta grad är självbiografisk så finns ju alla namn redan men dom kan jag ju inte använda. Men jag tycker att det är svårt att identifiera karaktärerna med påhittade namn. Å andra sidan så blir dom ju bara påhittade för mej, ingen annan vet ju deras riktiga namn. Eller nästan inga. Eller fler ändå. Men på det stora hela.
Jag vet inte hur jag ska göra. Kan man skriva en hel bok med karaktärer som bara heter en bokstav? Fungerar det? Kanske inte. Det skulle väl i så fall vara om man blandade, några har hela namn och huvudkaraktärerna bara en bokstav.
Jag får se hur jag gör. I första utkastet får karaktärerna deras riktiga namn.
Igår sa jag ju att jag i alla fall skulle öppna dokumentet idag. Så blev det inte. Städningen av hemmet tog min kraft. Och då undrar man ju hur lång tid det ska för mej att skriva boken. Men som jag har skrivit, det ska få ta den tid det tar och i den takt jag orkar.
Det blev ett kort inlägg idag men det är vad jag har att säga idag.
Önskar er en fortsatt trevlig fredagkväll
: : :
Lördag
Idag är jag tom. Tom på ord. Tom på alla känslor förutom rädslan.
Jag är ledsen. Men vissa dagar är så här, ibland blir det bara svart.
Imorgon är det sista dagen på skrivardagboken och jag hoppas att jag kan avsluta det på ett bra och fint sätt.
Nu ska jag iväg och lyssna på lite hårdrock.
Jag hoppas på att väcka känslor till liv och skrämma rädslan iväg.
: : :
Söndag
Det blomstrar utanför mitt fönster.
Jag hör fågelkvitter och vårens glada välkomnande.
Det värmer. Det är skönt. De allra mörkaste stunderna botas med en stund i solen.
Jag hoppas orken att skriva kommer starkt i sommar.
Sista dagen på skrivardagboken. Det har varit jättekul och nyttigt att skriva om skrivande varje dag men samtidigt svårt. Jag vill ju gärna skriva så intressant som möjligt för att ni ska vilja fortsätta läsa, men jag måste ju skriva om det som ligger mej allra närmast om hjärtat för tillfället. Det är det som måste få komma ut.
Jag hoppas att ni har tyckt om att läsa något av det jag har skrivit.
Ni har varit en del av mitt liv, min vardag, mitt allra heligaste.
Boken.
Det är det allra känsligaste för mej just nu.
Jag pratar inte så mycket om den med andra. Jag begrundar allting inom mej istället.
Är rädd för att avslöja mej för mycket, blotta mej själv så totalt.
Därför kommer jag inte publicera något ur boken här, jag är inte redo för det.
Jag kommer börja skriva mer om den i min blogg på myspace och när jag gör det tänkte jag meddela detta i något av forumtrådarna så att ni kan få möjlighet att följa med mej i det fortsatta skrivandet om ni vill.
Jag önskar att jag kunde vara mer metodisk i mitt skrivande men det funkar inte. Jag orkar inte. Stressen och pressen blir för stor. Jag vill så gärna orka ända fram hela tiden. Jag får se när boken blir klar. Jag gör ju annat vid sidan om, som att spela in poesi. Det är verkligen ett forum jag trivs i. Adrenalinet pumpar och energin flödar. Nästa steg är att våga ta mej ut och uppträda. Jag har gjort det en gång och den kicken och glädjen jag fick var helt enorm! Jag var så lycklig! Men oron innan ett uppträdande är enormt stark. Det gick nästan inte att prata med mej. Men när jag väl stod där uppe var lyckan total och jag ville inte sluta.
Jag vill uppleva allt det där igen. Det är dags. Jag vill utvecklas.
Det får avsluta min vecka här på skrivardagboken och jag vill tacka er för att ni läst och jag hoppas att ni har tyckt om det! Och tack för att jag fick möjlighet att göra detta, det har varit jättekul!
Hoppas ni vill fortsätta följa mej och mitt skrivande i framtiden!
Ta hand om er!
: : :
LadyM bloggar här >>
| | | | |
| Kommentar | |
|
datum: april 28 2008 20:29:15
Heja Lady M och välkommen till dagboken.
Vill gärna veta lite mer om Writers Cafe... |
datum: april 28 2008 20:43:10
Spännande med ett romanprojekt och att du använder writer's café. Det måste hjälpa till att hålla ordning på allt. Hoppas du berättar mer om hur du lägger upp allt. Om du skriver kronologiskt eller organiskt. |
datum: maj 05 2008 08:33:28
Tack för dina tankar denna vecka och lycka till med Boken...Fortsätt med din optimism..då utvecklas man nog mest. |
| | | | |
| Skriv en kommentar | |
| Du måste logga in för att skriva en kommentar.
| | | | |
| Omröstning | |
|
| Logga in | |
|
Är du inte registrerad användare? Klicka här för att registrera dig.
Förlorat lösenordet? Begär ett nytt här.
| | | | |
| Klotterplanket | |
| Omröstning | |
|
v6.01.6 © 2003-2005
