Förbättra ditt skrivande

För att bli en bra skribent måste du ha en bra story. För att få inspiration kan det vara bra att skriva om sådant du känner till, eller något som du sett eller hört. Kanske får du inspiration av en plats, något uttryck som någon använder ofta eller så läser du om något i en tidning och känner att här vill jag skapa en historia.

Genom att först välja vad du vill skriva om, vem texten ska handla om och framförallt vilken typ av genre som texten ska vara har du kommit en bit på väg. Det gäller att skapa sig en stor idébank med inspiration innan man börjar skriva. Kanske tror du att en författare bara fattar pennan eller öppnar upp ett nytt dokument på datorn och bara skriver det som kommer ut. Men det krävs planering och efterforskningar för att kunna skriva en bok.

När du tror att du har en plan eller tankekarta är det dags att börja strukturera upp dina idéer. Hur vill du börja? Vad ska fånga läsaren? Tänk på att arbeta med den dramaturgiska kurvan eller ”Valen”. Vilken metod du än använder så finns det en speciell struktur som din text behöver följa och det betyder att du först gör ett anslag, en kort inblick av vad läsaren kan tänka sig ska hända i boken. Många författare väljer oftast att ge en tillbakablick eller låta ett brott hända i anslaget som sedan nystas upp genom boken. Sen är det dags för en presentation av karaktären och dess miljö. Inte en djupare personbeskrivning utav utseendet utan mer som en bild av vem karaktären är.

Sen kommer fördjupningen, brottet nystas upp, ledtrådar sprids och falska spår läggs ut. Allt för att nysta läsaren längre och djupare in i boken. Inget specifikt skrivs ut, läsaren måste själv tolka mellan raderna. Sen kommer vändpunkt 1, något spår visar sig vara fel, något mer brott begås eller något annat händer för att fånga läsaren. Nästa fas är en konflikthantering, oftast en inre sådan, eller med några bifigurer som visar sig vara medbrottslingar eller döljer något.

I vändpunkt 2 har huvudkaraktären trasslat in sig själv. Allt ihop ser ut att fallera och läsaren vet inte riktigt vad som kommer att hända. När det är dags för klimax, ska läsarens illusion brista, brottet ska klaras upp, ledtrådarna ska pusslas ihop och läsaren ska känna att hen var helt fel ute eller kanske lite rätt men hade ingen aning om att boken skulle sluta så.

I slutet av boken ska det finnas en avtoning. Något som ger läsaren en förklaring till varför allt hänt, eller om författaren vill skriva vidare om samma karaktär så ska det i avtoningen finnas indikationer på att allt inte är bra, något kanske gnager huvudkaraktären.

Genom att ta in verkliga personer, göra efterforskningar och en tydlig planering, kan man ägna tiden åt att skriva när man väl sätter sig. Att skapa och ge liv åt någon eller några karaktärer är som att vänta på något gott. Det måste få ta tid för att blir så bra som möjligt.